Ett livskunskapsämne i ämnesintegrerad under-visning

Människans behov av att kategorisera och strukturera allehanda fenomen, har i förlängningen lett till att den grundläggande utbildningens undervisningsämnen har varit åtskilda och separata. I och med Läroplanen 2016 (Grunderna för gymnasiets läroplan 2015: 225), och redan innan det, har en mer tematisk utgångspunkt för undervisning fått fotfäste. I gymnasiets läroplan kallas det här för temastudier, och i folkmun talar man om ämnesintegrativa studier, ämnesöverskridande studier eller helhetsstudier. I praktiken innebär det att istället för att ha enskilda ämnen var för sig, erbjuds kurser som utgår från ett tema och belyses ur olika ämnens synvinklar. Det finns många orsaker till att tänka tematiskt och inte i ämnen, en orsak är att många ämnen berör samma fenomen men ur olika synvinklar (Björkgren, Gullberg & Hilli 2008).

Ämnet modersmål och litteratur är på många sätt ett tacksamt ämne att arbeta ämnesintegrativt med. Modersmål och litteratur är ett livskunskapsämne som till stor del jobbar med de grundläggande fostringsfrågorna som Fritzell nämner (Fritzell 2007: 13). Under de senaste åren har en betoning på multimodalitet och det vidgade textbegreppet betonats i ämnet. Det här betyder, med ett visst förbehåll, att allt är text. Följaktligen är primärmaterialet inom ämnet mycket brett och därmed ökar möjligheterna för ämnesöverskridande verksamhet.

Eftersom modersmål och litteratur kombinerar litteratur-, språk-, kommunikations- och medievetenskap, tänker jag mig i rent konkreta termer att ämnet kan bidra med infallsvinklar och analysverktyg till allehanda texter. Ämnet ger också verktyg för metaperspektiv inom projektet – när projektarbetet (t.ex. film, affisch, text) görs, praktiseras färdigheter inom ämnet modersmål och litteratur.

Jag ser temastudierna som en ypperlig möjlighet att fördjupa de studerandes, men också lärarnas, kunskap och färdigheter inom digitala verktyg. En temastudiekurs i Läroplanen, TS2, har ett uttalat fokus och en betoning på att använda digitala arbetssätt (Grunderna för gymnasiets läroplan 2015: 225), men jag anser att digitala arbetssätt som material- och informationssökning kan integreras i de övriga temakurserna likaväl.

Mindy Svenlin
Lärarstuderande i ämnet Modersmål och Litteratur

Litteratur

Fritzell, Christer (2007): ”Några grunddrag i en integrativ didaktik”. Ingår i: Acta Wexionensia. 111/2007?

Grunderna för gymnasiets läroplan. (2015): Grunderna för läroplanen i gymnasieutbildning för ungdomar. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Björkgren, Mårten; Gullberg, Tom & Hilli, Charlotta (2008): Mot en ämnesintegrativ helhetssyn – ett digitalt utvecklingsprojekt i finländsk lärarutbildning. Ingår i: Nordidactica – Journal of Humanities and Social Science Education. 

4 reaktioner till “Ett livskunskapsämne i ämnesintegrerad under-visning

  1. Håller med om att Mo/Lit ämnet till sin natur förvaltar ämnesintegrativa metoder, oavsett om det ingår i temastudiekurser eller inte. Även om litteraturen är en given pelare finns det utöver den inga gränser för vilka andra (skol)ämnen som med fördel kan användas inom en given kontext. I slutändan är det frågan om ett ämne som samtidigt är undervisningsspråk för alla andra ämnen, bortsett från övriga språk. Spontant tänker jag att det inom en temastudiekurs kan uppstå en sådan situation där Mo/Lit hamnar i skymundan eftersom den redan löper som en (kamouflerad?) röd tråd.

    Gilla

    1. Visst, jag håller också med er. Eftersom ”allt är text” är modersmål ett tacksamt ämne att ha med, men det gäller också att komma ihåg att lyfta fram elementen som verkligen hör till ämnet, för att eleverna ska uppmärksammas om detta.

      Gilla

  2. Jag tycker du har en riktig bra analys här. Speciellt tanken med ”allt är text” känns nydanande. Det finns så många digitala element som kan tas in, text film- eller blogganalys. Här tror jag faktiskt att det digitala kan hjälpa motivera eleverna på ett annat plan än vad den sedvanliga ”svart på vitt”-texten som vi kanske är vana vid från vår egen skoltid. Håller också till en del med kommentaren ovan och vill tillägga att modersmål och litteratur absolut ska lyftas fram som den viktiga aspekt det är i det ämnesintegrativa arbetet.

    Gilla

  3. Bra poänger. Ett ämnesintegrativt tema som skulle vara intressant om Mo/Lit kunde samarbeta med t.ex. samhällslära och psykologi kring är källkritik. Det ingår ju som färdighet inom alla ämnen, men det skulle ändå vara intressant att fördjupa sig i t.ex. hur hatiska diskurser skapas på nätet. Hur argumenterar man, hur styrker man sina påståenden, vilken typ av slutsatser dras?

    Gilla

Lämna ett svar till snordbac Avbryt svar