Månadsarkiv: januari 2018

Lysande framtidsutsikter?

I det finländska skolsystemet idag kan vi se en trend mot en allt mer ämnesintegrativ undervisning, skriver bland annat Björkgren, Gullberg och Hilli. Den här trenden konkretiseras i form av gymnasiekursen Tvärvetenskapligt tänkande (TS1). Kursens mål är bland annat att studerande ska utvecklas som kritiska tänkare och klara av att angripa ett tema från olika ämnesområden.

En utmaning vi ser med detta är att det är väldigt tidskrävande och innebär mycket planerande från lärarnas sida. Det kräver också otroligt bra kommunikation mellan lärare från olika ämnen. Man har försökt åtgärda problemen genom att försöka få in olika ämnesintegrativa moment i ämneslärarutbildningen, till exempel ”Den digitaliserande arabiska våren”, som gick ut på att ämneslärarstuderande från olika ämnen utgick från det aktuella temat, den arabiska våren, och sammanställde undervisningsmaterial med hjälp av olika digitala hjälpmedel. I detta fall fungerade digitaliseringen som ett hjälpmedel, men kan även ses som en utmaning.

Gymnasiet ska fungera som en plattform för att lära sig nya saker på ett mångsidigt sätt och vara allmänbildande, samt ge möjligheter till fortsatta studier. Ämnesövergripande projekt, till exempel mellan olika humanistiska ämnen, kan ses som ett elevcentrerat sätt att uppnå läroplanens mål. Cantell (2015) skriver att styrkan med ämnesövergripande undervisning är att två olika målsättningar kopplas ihop, nämligen ämnesspecifika kunskapsmål samt kompetensmål. Grahn-Laasonen är inne på samma spår när hon skriver att ämnesövergripande undervisning kan vara ett steg i processen mot att höja utbildningsnivån i landet. Hon skriver även om de nya antagningskriterierna till det tredje stadiet. Vi ser att det är problematiskt att studerande borde veta redan från första året vad de ska rikta in sig på i sina studier, eftersom studentproven ska väga mera i antagningsprocessen. De humanistiska ämnena förlorar relevans när andra ämnen, så som matematik, väger mer.

Hur tror du att det ämnesintegrativa arbetet i skolan kommer att påverkas av förslaget till de nya antagningskriterierna?

Johanna Pettersson, Kim Backström, Katariina Salo, Kristoffer Ekfors, Louise Nygård

 

Källor:

”Mot en ämnesintegrativ helhetssyn – ett digitalt utvecklingsprojekt i finländsk lärarutbildning” (Björkgren & Gullberg & Hilli)

”Näin rakennat monialaisia oppmiskokonaisuuksia” (Cantell) ss. 11-92

Vahva yleissivistys on lukion tärkein tehtävä (Sanni Grahn-Laasonen) En gedigen allmänbildning är gymnasiets viktigaste uppgift

Enkel ämnesintegrativ undervisning?

I den nya läroplanen står det att “Den studerande ska, inom ramen för större helheter, lära sig att se samband mellan olika vetenskapsområden och konstarter samt växelverkan mellan centrala principer och begrepp inom dem.” Detta vill vi ta in i vår skola genom att använda oss av ämnesintegrativ undervisning. Hur ska vi kunna göra detta på ett bra sätt?

Går det att prata om ämnesintegrativ undervisning i vår nuvarande skolstruktur? Räcker det med en temadag per år, räknas vi då som en ämnesintegrativ skola. Att ha lärare att parallellt dra sitt eget stoff under samma dag, är det ämnesintegativt då? Hur får vi kopplat de olika perspektiven åt eleven för att de ska förstå sambanden?

Björkgren, Gullberg & Hilli skriver i sin artikel att “Lärarstuderande som under flera års ämnesstudier ”indoktrinerats” till ett ämnestänkande, blev genom projektet utmanande att hitta även ämnesintegrativa perspektiv. “  Vi frågar oss om detta är ett problem? Vi har valt våra egna huvudämnen och undervisningsämnen utifrån våra egna preferenser, och vi har specialiserat oss inom just det ämnet. Det ställs väldigt höga krav på oss ämneslärarstuderande om det förväntas av oss att vi ska kunna koppla till en massa andra ämnen också.

Grahn-Laasonen (2017) skriver att “En av de viktigaste frågorna handlar om att reflektera över är hur vi kan få till stånd ett fördjupat samarbete mellan olika ämnen. Då kan de studerande också bli bättre på att få syn på meningsfulla samband mellan olika frågor”. Och om själva utbildningsministern tycker att detta är viktigt så vill även vi ta till oss detta? Ett nära samarbete mellan olika lärare är oerhört viktigt för att få detta att fungera. Vi har kommit fram till några idéer på vad man kunder tänkas göra för att få en god ämnesintegrativ undervisning.

  1. Läsning av Vilhelm Mobergs Utvandrarna-epos. Här kan vi få in både modersmål och historia, men även samhällslära och religion. Eleverna kan få läsa en eller fler böcker, som kan analyseras ur de olika ämnenas perspektiv.
  2. Industriella revolutionen. Eleverna få gå runt i Vasa och fotografera bilder som kopplar till den industriella revolutionen. Här får vi in både historia, bildkonst, samhällslära och även modersmål.

  3. En extern gäst i något specifikt yrke, t.ex. läkare eller sjukskötare. Där får eleverna se att ämnen inte är åtskilda i verkliga livet, utan att man behöver både biologi, fysik, kemi och matematik i det dagliga arbetet.

Det som vi tar upp i den tredje punkten berör något vi tror är väldigt viktigt. Om gymnasiet ska vara allmänbildande behöver vi som lärare kunna peka på var man behöver våra ämnen, men även att våra ämnen ensamma inte är till någon större nytta. (Om man inte ska bli ämneslärare …)

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att man kan göra ämnesintegrativ undervisning ganska enkel. Det krävs väldigt lite för lärarna för att kunna bredda perspektivet. Vi vill stärka samarbetet mellan lärare, och hjälpa eleverna att sammankoppla olika skolämnen.

 

Hanna-Madeleine Andersson, Amanda Aumanen, Henrik Backa, Jakob Edman, Madeleine Fagerholm

22qc7r28-1400667334
bildkälla: https://www.fansnetwork.co.uk/members/queensparkrangers/forum/196613/no-subject/

Källor:

Björkgren, Mårten, Gullberg, Tom & Hilli, Charlotta (2014): Mot en ämnesöverskridande helhetssyn

Grahn-Laasonen, Sanni (2017): En gedigen allmänbildning är gymnasiets viktigaste uppgift

Grunderna för gymnasiets läroplan 2015

http://oph.fi/download/174853_grunderna_for_gymnasiets_laroplan_2015.pdf (hämtad 30.1.2018)