I den nya läroplanen står det att “Den studerande ska, inom ramen för större helheter, lära sig att se samband mellan olika vetenskapsområden och konstarter samt växelverkan mellan centrala principer och begrepp inom dem.” Detta vill vi ta in i vår skola genom att använda oss av ämnesintegrativ undervisning. Hur ska vi kunna göra detta på ett bra sätt?
Går det att prata om ämnesintegrativ undervisning i vår nuvarande skolstruktur? Räcker det med en temadag per år, räknas vi då som en ämnesintegrativ skola. Att ha lärare att parallellt dra sitt eget stoff under samma dag, är det ämnesintegativt då? Hur får vi kopplat de olika perspektiven åt eleven för att de ska förstå sambanden?
Björkgren, Gullberg & Hilli skriver i sin artikel att “Lärarstuderande som under flera års ämnesstudier ”indoktrinerats” till ett ämnestänkande, blev genom projektet utmanande att hitta även ämnesintegrativa perspektiv. “ Vi frågar oss om detta är ett problem? Vi har valt våra egna huvudämnen och undervisningsämnen utifrån våra egna preferenser, och vi har specialiserat oss inom just det ämnet. Det ställs väldigt höga krav på oss ämneslärarstuderande om det förväntas av oss att vi ska kunna koppla till en massa andra ämnen också.
Grahn-Laasonen (2017) skriver att “En av de viktigaste frågorna handlar om att reflektera över är hur vi kan få till stånd ett fördjupat samarbete mellan olika ämnen. Då kan de studerande också bli bättre på att få syn på meningsfulla samband mellan olika frågor”. Och om själva utbildningsministern tycker att detta är viktigt så vill även vi ta till oss detta? Ett nära samarbete mellan olika lärare är oerhört viktigt för att få detta att fungera. Vi har kommit fram till några idéer på vad man kunder tänkas göra för att få en god ämnesintegrativ undervisning.
- Läsning av Vilhelm Mobergs Utvandrarna-epos. Här kan vi få in både modersmål och historia, men även samhällslära och religion. Eleverna kan få läsa en eller fler böcker, som kan analyseras ur de olika ämnenas perspektiv.
- Industriella revolutionen. Eleverna få gå runt i Vasa och fotografera bilder som kopplar till den industriella revolutionen. Här får vi in både historia, bildkonst, samhällslära och även modersmål.
- En extern gäst i något specifikt yrke, t.ex. läkare eller sjukskötare. Där får eleverna se att ämnen inte är åtskilda i verkliga livet, utan att man behöver både biologi, fysik, kemi och matematik i det dagliga arbetet.
Det som vi tar upp i den tredje punkten berör något vi tror är väldigt viktigt. Om gymnasiet ska vara allmänbildande behöver vi som lärare kunna peka på var man behöver våra ämnen, men även att våra ämnen ensamma inte är till någon större nytta. (Om man inte ska bli ämneslärare …)
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att man kan göra ämnesintegrativ undervisning ganska enkel. Det krävs väldigt lite för lärarna för att kunna bredda perspektivet. Vi vill stärka samarbetet mellan lärare, och hjälpa eleverna att sammankoppla olika skolämnen.
Hanna-Madeleine Andersson, Amanda Aumanen, Henrik Backa, Jakob Edman, Madeleine Fagerholm
Källor:
Björkgren, Mårten, Gullberg, Tom & Hilli, Charlotta (2014): Mot en ämnesöverskridande helhetssyn
Grahn-Laasonen, Sanni (2017): En gedigen allmänbildning är gymnasiets viktigaste uppgift
Grunderna för gymnasiets läroplan 2015
http://oph.fi/download/174853_grunderna_for_gymnasiets_laroplan_2015.pdf (hämtad 30.1.2018)
Helium 
Hej! Jag har följt diskussionen kring den nya läroplanen mer eller mindre aktivt, och håller med om att det i vissa skolor råder tanken om att gå där ribban är lägst – en temadag menar en check i listan för ämnesintegrativt helhetslärande. Det är i grund och botten lärarnas inställning gentemot ämnesövergripande undervisning so avgör: ifall man väljer att stanna inom sitt eget ämne, kan man knappast få ut något av de mål som läroplanen formulerar. Det är fullt förståeligt att det kan kännas arbetsdrygt och komplicerat, men via konkreta verktyg och ämneshelheter som i era exempel, kan man uppnå mycket mer än enbart med enstaka temadagar här och där.
GillaGilla
Den här texten ger mig konkreta tips för hur man kan gå tillväga när man skapar ämnesintegrativ undervisning. Speciellt idén om den industriella revolutionen finner jag intressant. Det som jag själv tycker är viktigt när man planerar ämnesintegrativ undervisning är att det blir jämvikt mellan de olika synvinklarna på det tema som presenteras. Det är nämligen lätt hänt att man betonar ett visst ämne och låter de andra ämnena hamna i skymundan.
GillaGilla
Håller med om det ni skriver om att ämnesintegrering absolut inte behöver vara svårt (vilket alla lärare verkar tro?). Tycker också mycket om det ni skriver på slutet: ”Om gymnasiet ska vara allmänbildande behöver vi som lärare kunna peka på var man behöver våra ämnen, men även att våra ämnen ensamma inte är till någon större nytta” – fast jag nog kan tycka att alla ämnen behövs även om (eller kanske speciellt?) om man ska bli ämneslärare;) Men alltså, väldigt viktig poäng tycker jag!
GillaGilla
Fina konkreta exempel på god ämnesintegrativ undervisning! Era exempel visar ju att det inte alls behöver vara svårt och lite motbevisar meningen ”Det ställs väldigt höga krav på oss ämneslärarstuderande om det förväntas av oss att vi ska kunna koppla till en massa andra ämnen också.” som nämndes tidigare i inlägget.
GillaGilla
Fina poänger ni för fram, jag gillar särskilt hur ni pekar ut att inom en majoritet av arbetsmarknaden så klarar man sig inte med enbart ett skolämnes kunskaper. Att kunna konkretisera detta genom att ta in sakkunniga från olika branscher som kräver ämnesintegrativiet torde göra denna nödvändighet ytterst tydlig för eleverna.
GillaGilla
Jag tycker det är viktigt att i det här sammanhanget fråga sig ifall något ämne lyder under en strikt ämnesindelning; det kan hävdas att exempelvis en god historieundervisning bör kombinera bland annat religion, filosofi, samhällslära, geografi, modersmål och litteratur, främmande språk, sociologi, statistik och nationalekonomi för att göra rättvisa åt sitt ”eget” ämnes grundstoff.
Intressant att ni tar upp exemplet på att använda Mobergs Utvandrarna för att kombinera modersmål och religion. Jag har faktiskt formulerat precis det exemplet i en av mina lektionsplaner för den här våren. Spännande sammanträffande. 😉
GillaGilla
Intressant blogginlägg om vad ämnesintegrativ undervisning verkligen innebär och hur det ska genomföras i praktiken.
Det är bra att ni ger konkreta tips på hur man kan gå tillväga när man skapar ämnesintegrativ undervisning. Detta visar på att ämnesintegrativ undervisning inte behöver vara så tidskrävande och komplicerat, vilket många lärare verkar tro.
Jag gillar att ni framhäver att ett nära samarbete mellan lärare är viktigt för att åstadkomma en god ämnesintegrativ undervisning. Ämnesövergripande undervisning ger möjligheter för samarbete, inte bara för studerande, utan även för lärare. Och detta ska vi dra nytta av!
GillaGilla
Genom era konkreta exempel på hur man kunde förverkliga ämnesintegrativ undervisning i praktiken pekar ni tydligt på att det inte alls behöver vara så svårt att få just den typen av undervisning till stånd, vilket väldigt många verkar tro.
Just det här tror jag är ett väldigt inrotat tankesätt bland lärarna i de finländska skolorna idag (åtminstone utgående från egen erfarenhet samt med tanke på diskussionen vi hade vid de inledande träffen för det här projektet) och som bekant är det svårt att lära gamla hundar sitta.
Om det är så viktigt (vilket jag ju åtminstone upplever att det är) med ämnesövergripande undervisning borde också vi som just nu, och även i framtiden, formas och utbildas till lärare utrustas med det här ämnesövergripande tänket, och vara införstådda i fördelarna med ämnesintegrativ undervisning samt bekanta med hur det kan fungera i praktiken. Ur den synvinkeln är det ju väldigt tacksamt att vi får ta de av det här projektet och vara en del av Ts1 i VÖS gymnasium.
GillaGilla
Jag tror det ni tänker om ett nära samarbete mellan olika lärare är viktigt för att få undervisningen att fungera stämmer. Det var intressant att läsa hur ni resonerade kring hur det egentligen inte behöver vara så invecklat. Undrar i så fall om det egentligen handlar om att bara få bättre ögon som ser det som skolan egentligen redan i en mening gör och lyfta fram det?
GillaGilla
Fina exempel och bra frågor att ta ställning till.
Det verkar bli allt mer viktigt att skolan har ett fungerande arbetskollegium. Jag blev att fundera på verkligheten. Min handledare på fältpraktiken körde mycket ämnesintegrativt, men påpekade att det alltid blir med samma lärare för det är med dem det fungerar. Vi kan ju inte förvänta oss att vi ensamma ska dra lasset för en ämnesintegrerande undervisning, men det kräver en vilja bland kollegiet att bidra.
Så ja, det kan vara extremt krävande, även om era exempel visar motsatsen, men om viljan finns kan det ge elever och studerande fantastiska insikter och en fördjupad förståelse för verkligheten och dess strukturer.
GillaGilla
Intressanta exempel på ämnesintegrativ undervisning! Jag fastnade dock på meningen om hur ett enskilt ämne inte gör någon större nytta utan man behöver flera, med undantag för om man ska bli ämneslärare. Jag skulle vilja argumentera för att man som ämneslärare behöver andra ämnen mycket mer än vad många tror. Vår undervisning blir mer givande för eleverna om vi lyckas knyta ihop olika ämnen i vår undervisning, och i vissa fall så använder vi oss av andra ämnen utan att vi kanske alltid är medvetna om det. Jag tycker att vi borde sträva efter mer ämnesintegrerad undervisning i vardagen – inte bara på specifika temadagar.
GillaGilla