Under mina 23 år har jag sett många olika former av ineffektiv tidsanvändning. Ett exempel var när jag såg två grekiska lastbilschaufförer försöka justera sina fordons lastbryggor till samma höjd i närmare en halvtimme medan fem andra arbetare stod och såg på spektaklet. För att inte tala om allt tidsslöseri jag sett under min tid i det militära eller som sommararbetare på Korsholms kommuns tekniska avdelning. På samma nivå som tidigare nämnda exempel finner vi även planeringsskedet till TS1-temadagen.
Antalet totala arbetstimmar som lades på temadagens planering, speciellt med tanke på resultatet, är absurt. Fortsättningsvis förstår jag inte varför idén med någon form av hierarki eller åtminstone ansvarsområden, vilket föreslogs flera gånger, avvisades. Jag kan verkligen inte tro att någon skola, eller annan arbetsplats för den delen, skulle placera närmare 30 ”likvärdiga” personer i samma rum med enbart instruktionen ”planera en temadag angående vatten”. Skulle vi haft någon form av tydlig ansvarsfördelning från början av planeringen så skulle processen helt klart förflutit smidigare, den röda tråden skulle varit tydligare och orsakandet av högt blodtryck skulle helt klart ha varit mindre.
Punktutbildningen i sig var helt rolig, men arbetsfördelningen blev ojämn pga. avsaknaden av struktur. Nu påstår jag inte att jag skulle ha överansträngt mig på något sätt, utan jag gjorde det som krävdes för att få min punkt Vatten som handelsväg att bli så pass intressant som möjlig. Däremot hamnade vissa ämneslärarstuderande helt klart ”dra ett tyngre lass” i och med förberedelserna samt under temadagen än medelsvensson. Angående planeringen av temadagen finns det helt klart lärdomar för alla att ta del av och förhoppningsvis även utnyttja i framtiden.
Som sagt att hålla punkten var helt roligt, men jag undrar verkligen de studerande som deltog i temadagen verkligen kommit närmare målet med TS1 enligt läroplanen, nämligen ”vidareutveckla ett mångsidigt och ämnesövergripande tänkande”. En del av studerande verkar ha ansett dagen vara underhållande, andra var mindre positivt inställda – en kommentar från enkäten angående ”helvetets sjunde cirkel” fastnade i minnet – och många verkar inte ens ha fyllt i enkäten överhuvudtaget. Något som alla svaren har gemensamt är en avsaknad av en tydlig och medveten förståelse för ämnesövergripande tänkande. Vi får väl helt enkelt hoppas att detta lärande har skett undermedvetet.
Hursomhelst så är detta kapitel så gott som avslutat och nu kan vi bara försöka ta del av våra lärdomar och se fram emot kommande utmaningar.
Helium 