TS1: Modern family

 

Under kursen placeras ’familj’ som fenomen i centrum och granskas på ett ämnesöverskridande sätt. Kursen fokuserar på att ge begreppet en mångfacetterad kontext genom att granska den ur olika historiska, sociologiska, psykologiska, och kulturella perspektiv. Syftet med kursen är att ge studeranden redskap för att kritiskt granska olika familjekonstellationer, samt ge en förståelse för mångfalden av familjer. Studeranden får praktisk erfarenhet av att kontakta och intervjua människor från andra länder på ett respektfullt och etiskt sätt. Fenomenbaserad ämneskunskap konkretiseras i ett skriftligt intervjuarbete, som publiceras i lokaltidningen, och ett visuellt slutarbete med vernissage för allmänheten. Kursen hålls tillsammans av lärarna i modersmål och psykologi, med gästföreläsare med expertiskunskap.

 

Mål:

• Kunna tolka, kritiskt diskutera och gestalta fenomenet ‘familj’.
• Diskutera normer och värderingar.
• Förstå hur tid, plats, kultur och samhällsskikt påverkar vår uppfattning om familj.

• Kunna bedöma den varierande betydelsen av familj i sitt eget och andras liv, samt redogöra för skillnaderna i begreppet hos sig själv och andra.
• Få insikt i funktionell och dysfunktionell konflikthantering.
• Kunna redogöra för familjens kulturella och legala status i Finland.
• Tolka estetiska dimensioner i olika framställningar av familj.

 

Se vår presentationsfilm här.

För mer detajerad information, se Lärarguide och lektionsplan

 

 

 

 

 

Back to basics med ämnesintegrerad undervisning

Livet i sig är ämnesöverskridande, och uppdelningen i olika skolämnen konstrueras i elevens medvetande först när hen börjar skolan.  Att införa ämnesövergripande undervisning handlar alltså egentligen om att avlära det som eleven lärde sig vid skolstarten: att kunskap och också världen är indelad efter ämnen. Ju tidigare i skolgången ämnesintegrerad undervisning skulle införas, desto naturligare tänker jag mig att det skulle te sig för eleverna.  En anna sak är det för ämneslärarna, jag är säker på att vi också i framtiden behöver experter på olika ämne i skolan. Ämneslärarutbildningen kan inte bara  bli ett andra gymnasium där man får bredd men inte djup.Jag tror alltså att mer ämnesövergripande undervisning innebär en större utmaning för lärarna än för eleverna.

Historia och samhällslära är i sig ganska ämensöverskridande undervisningsämnen, vilket  man säkert säga om de flesta humanistiska ämnen. Björkgren et al. (2014) frågar sig ifall det är möjligt att vara ämneslärarstuderande utan att vara insatt i aktuella världshändelser. Jag skulle säga att det går utmärkt så länge man studerar sitt huvudämne; det kräver sällan särskilt mycket förankring i aktuella händelser. Däremot håller jag med författarna om att det krävs för att kunna göra ett professionellt arbete som lärare. Hur ska man kunna fostra samhällsengagerade medborgare om läraren, troligtvis omedvetet, signalerar att skolan och undervisningen är en värld avskild från samhället omkring? Sedan är det ett faktum att det tar mycket tid och energi att hålla sig uppdaterad om nyheter och förändringar på en massa olika områden, vilket jag kan jag tänka mig är en utmaning speciellt inom samhällslära.

Det verkar finnas svårigheter med att överföra läroplanens mål om ämnesintegrerad undervisning till verkligheten i skolvardagen (Björkgren et al. 2014). Möjliga orsaker tror  jag kan vara en oklar ansvarsfördelning; vilka lärare ska i slutändan ta ansvaret för att ämnesövergripande kurser och undervisning ordnas? Ifall de ämnesövergripande inslagen förverkligas inom ett ämnes egna kurser kräver det också extra tankearbete av lärarna; vad har religionsläraren redan gått igenom, hur kan min sekvens komplettera det?  Har alla min elever isåfall gått religionskursen? Det ställer också en del krav på skolans schemaläggning, ämnesöverskridande samarbete är troligtvis lättare om schemat är anpassat så att vissa kurser går samma tider.

Sandra Lillqvist

ämneslärarstuderande i samhällslära och historia

 

Björkgren et al. (2014) Mot en ämnesintegrativ helhetssyn – ett digitalt utvecklingsprojekt i finländsk lärarutbildning