Såhär någon vecka efter den ämnesintegrativa dag vi ämneslärare höll på Vasa övningsskola börjar det ha landat i mig vad vi har gjort. Hela våren har vi planerat en dag för gymnasiets ettor, där de tillsammans skulle få lära sig med om vatten ur ett ämnesintegrativt perspektiv.
Dagen utformades så, att vi delade upp eleverna i mindre grupper så att de tillsammans fick gå en slags workshop-spårning, där alla studerande fick delta i alla grupper. I min grupp behandlade vi vatten som mänsklig rättighet, och i den gruppen delades studerandena in i ännu mindre grupper, där jag hade ansvar för en diskussion om hur vi kan garantera vatten som mänsklig rättighet i Finland. Hur kan vi se till att tiggare och hemlösa får rent vatten, en toalett och en dusch?
Studerandena hade massor av fantastiska idéer, och det var en fröjd att få leda en diskussion där så många perspektiv och tankar fick komma fram!
Dagens helhet och tidsplanering kunde ha slipats och fungerat bättre, men överlag tyckte jag att det blev en intressant helhet. Studerandena har i sin respons gett övervägande positiv feedback, men det fanns ju några som tagit upp problematik i bl.a. tidsanvändning, vilket var något vi redan insett att inte fungerade helt optimalt.
I den nya läroplanen står det att “Den studerande ska, inom ramen för större helheter, lära sig att se samband mellan olika vetenskapsområden och konstarter samt växelverkan mellan centrala principer och begrepp inom dem.” Detta vill vi ta in i vår skola genom att använda oss av ämnesintegrativ undervisning. Hur ska vi kunna göra detta på ett bra sätt?
Går det att prata om ämnesintegrativ undervisning i vår nuvarande skolstruktur? Räcker det med en temadag per år, räknas vi då som en ämnesintegrativ skola. Att ha lärare att parallellt dra sitt eget stoff under samma dag, är det ämnesintegativt då? Hur får vi kopplat de olika perspektiven åt eleven för att de ska förstå sambanden?
Björkgren, Gullberg & Hilli skriver i sin artikel att “Lärarstuderande som under flera års ämnesstudier ”indoktrinerats” till ett ämnestänkande, blev genom projektet utmanande att hitta även ämnesintegrativa perspektiv. “ Vi frågar oss om detta är ett problem? Vi har valt våra egna huvudämnen och undervisningsämnen utifrån våra egna preferenser, och vi har specialiserat oss inom just det ämnet. Det ställs väldigt höga krav på oss ämneslärarstuderande om det förväntas av oss att vi ska kunna koppla till en massa andra ämnen också.
Grahn-Laasonen (2017) skriver att “En av de viktigaste frågorna handlar om att reflektera över är hur vi kan få till stånd ett fördjupat samarbete mellan olika ämnen. Då kan de studerande också bli bättre på att få syn på meningsfulla samband mellan olika frågor”. Och om själva utbildningsministern tycker att detta är viktigt så vill även vi ta till oss detta? Ett nära samarbete mellan olika lärare är oerhört viktigt för att få detta att fungera. Vi har kommit fram till några idéer på vad man kunder tänkas göra för att få en god ämnesintegrativ undervisning.
Läsning av Vilhelm Mobergs Utvandrarna-epos. Här kan vi få in både modersmål och historia, men även samhällslära och religion. Eleverna kan få läsa en eller fler böcker, som kan analyseras ur de olika ämnenas perspektiv.
Industriella revolutionen. Eleverna få gå runt i Vasa och fotografera bilder som kopplar till den industriella revolutionen. Här får vi in både historia, bildkonst, samhällslära och även modersmål.
En extern gäst i något specifikt yrke, t.ex. läkare eller sjukskötare. Där får eleverna se att ämnen inte är åtskilda i verkliga livet, utan att man behöver både biologi, fysik, kemi och matematik i det dagliga arbetet.
Det som vi tar upp i den tredje punkten berör något vi tror är väldigt viktigt. Om gymnasiet ska vara allmänbildande behöver vi som lärare kunna peka på var man behöver våra ämnen, men även att våra ämnen ensamma inte är till någon större nytta. (Om man inte ska bli ämneslärare …)
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att man kan göra ämnesintegrativ undervisning ganska enkel. Det krävs väldigt lite för lärarna för att kunna bredda perspektivet. Vi vill stärka samarbetet mellan lärare, och hjälpa eleverna att sammankoppla olika skolämnen.
Hanna-Madeleine Andersson, Amanda Aumanen, Henrik Backa, Jakob Edman, Madeleine Fagerholm
Helium 